Dags att köpa
De senaste åren har jag blivit tillfrågad av många svenskar, vad det kostar att äga hus eller lägenhet i Spanien, och om det är köpläge.
Nu år det verkligen dags!
Ser du dig om efter investeringsobjekt, så passa på nu. Varför? Jo det finns ett antal skäl:
- Den största köpargruppen här nere är engelsmän. De försvann plötsligt som köpare 2008-2009 och blev säljare istället eftersom det engelska pundet föll som en sten emot euron. Men nu håller det på att vända. Pundet stärks gentemot euron precis som svenska kronan. Köpande engelsmän ökar alltså.
- Nordiska köpare har den senaste 12-månadersperiden ökat starkt, och beräknas fortsätta öka.
- Svenska kronan år starkare än någonsin emot euron. 8,19 i skrivande stund. Om man jämför med kursen för ett år sedan, 9,18, eller för två år sedan, 9,43, eller tre år sedan, 10,25, så har det blivit 20% billigare.
- Lägg därtill att huspriserna sjunkit med 25-30% under samma period, men nu verkar ha stabiliserat sig på Solkusten tack vare utlänningars intresse, så är det enkelt att se den stora skillnaden. Ett hus som kostade ca 2 miljoner i svenska pengar för tre år sedan, kostar idag ca 1,1 – 1,2 miljoner.
- Lånermöjligheterna. Det går idag att låna pengar genom svenska banker eller Nykredit. Det gick inte förr.
- Räntan är låg och går att binda.
- Matpriserna. De var låga förut och tack vare kronkursen har de blivit ändå lägre. Tomater, <1€/kg (8 kronor kilot alltså). En flaska hyfsat vin, <2€ (ca 17 kronor). En stor stark på krogen, <2€ (ca 17 kronor).
Men du måste vara noga när du väljer. Börja hemma med att titta på kartan och internet. Sätt upp era krav på et papper och diskutera hur viktiga de är. Prata med sådana svenska som bor här nere. Det s.k. mikroklimatet är oerhört viktigt. På ett ställe kan det blir 40 grader på somrarna, bar någon kilometer därifrån blir det sällan över 32. Mycket nära kusten blir det ofta dimma på sommaren, (dimman släpper normalt före 11.oo,.) På en del stållen blåser det mera än på andra. Från ett hus kan du se Sierra Nevada och havet, från ett annat ser du bara grannhuset. Osv.
När du pratat med olika personer och mäklare som du tror på, välj då ut det mest intressanta området och provbo en vecka. Låt mäklaren visa dig någa objekt. Åk sedan hem och sug på karamellen. Sedan åker du ned igen. Den här gången för att köpa!
Vi hade tur som hittade en mäklarfirma med en anställd svenska, som har mycket lång erfarenhet av Solkusten. Jag rekommenderar dig att börja där. Hon heter Elisabeth och firman heter Key Homes Spain i Nerja, www.nerja-realestate.com med tel +34 952 528 914.
Hon jobbar i ett område, Nerja, som är mycket älskat av bl.a. svenskar, men utan att vara överexploaterat. Inga skyskrapor och inga vilda ungdomsfester. Men massore med sol och genuin atmosfär. Vill du ha massor med människor som festar omkring dig, sök dig då till orterna väster om Malaga. Fuengirola, Benalmadena, Mijas, osv.

Lycka till!

Jag berörs i mitt arbete av de två organisationer som strider om vem som ska certifiera vår svenska skog, FSC och PEFC. Båda är privatstyrda företag där en grupp av miljöaktivister och företagare tillsammans med skogsägare försöker hitta regler för hur skogen ska skötas så att inte alltför många arbetstillfällen går förlorade samtidigt som naturen inte förändras mer än nödvändigt.

Enda skälet jag kan se, till att det finns två organisationer, är att det finns ett ekonomiskt incitament för detta. Reglerna i organisationerna är nämligen till förväxling lika, endast ett fåtal punkter skiljer dem åt, rennäringens intressen är väl det mest kända.

Men att läsa reglerna är en fruktansvärd soppa att tränga in i. Revisorernas tolkning av reglerna är ändå värre.Det duger t.ex. inte att man på ett ställe skriver att svenska lagar skall följas, vilket i sig inte borde behöva stå. Nej, i avsnitt efter avsnitt ska det stå att den och den lagen ska följas. Det är även i övrigt en otrolig detaljstyrning som dessutom ändras med något års mellanrum, om det inte uppstår tvist om tolkningen av någon detalj, då kanske hela avsnittet skrivs om mellan revisionerna. Jag har i alla fall inte upplevt något värre i mitt liv, och jag är ganska gammal.

Nu ska också EU införa nya regler för skogsbränsle. Då borde naturligtvis motsvarande avsnitt i FSCs och PEFCs samlingar plockas bort. Fan trot sa Rellingen.

Alla vi som jobbar i skogsbruket och skogsindustrin, måste nu jobbar för att få styrgrupperna i EU, FSC och PEFC att inse att det går att utforma kriterier och kontroll av hållbarheten utan att byråkratin blir så stor att lönsamheten med skogsbruket dödas, och därmed utbudet, och intresset för naturvården.

Den insikten borde redan finnas i styrgrupperna, men hittills har den lyst med sin frånvaro.

Vindkraften har en egenhet framför vattenkraft och kraft från fossila bränslen; den kan variera snabbt utan att vi kan påverka variationerna.

Om vi vore hänvisade till enbart vindkraft, skulle vi alltså tvingas anpassa vår användning till de tillfällen när det blåser tillräckligt. Det går nämligen inte att lagra energin på ett ekonomiskt vis. Nu är vi Gud ske lov inte hänvisade till enbart vindkraft, utan andra kraftproducenter levererar det som vindkraften inte förmår. Eftersom förnyelsebar energi är att föredra, innebär det att kärnkraften och kolkraften måste hålla tillbaka sin produktion.  När de inte längre behövs tvingas de att slå igen. Så långt är ju allt gott och väl.

Men vår okritiska satsning på vindkraft håller på att ställa oss i en otrevlig situation. Ju fler vindkraftverk vi bygger, desto mer beroende blir vi av att vi har kvar kärnkraften. Förbrukningen av el över dygnet är ganska jämn och förutsägbar. Den regleras genom att man låter vindkraften leverera det den kan, och fyller på med annan kraft. Eftersom elen inte går att lagra, måste den produceras i samma stund som den förbrukas. Men har vi ett stort vindkraftsberoende, och det plötsligt slutar att blåsa, då måste vi fylla på med mer produktion av annan kraft. Det måste då vara kraft som snabbt kan ökas, från kanske nästan ”tomgång” upp till en stor produktion. Hur ska det gå till? Kol och oljekraftverk tar för lång tid att få upp i full produktion om tappet blir plötsligt och då återstår bara kärnkraften som är snabb nog.

Ett alternativ kan naturligtvis vara att alltid producera mycket mera än vi behöver. En del av överskottskraften kan du säljas, en del går till spillo. I båda fallen ökar det våra kostnader för elen.

Vindkraftverken har ju en rad miljönackdelar som miljömuppar inte vill prata om. Risken för att is slungas ut från bladen gör att man inte kan bebygga nära verken, och vem vill för övrig bo i det ständiga vinandet? Nåja, så länge de fungerar viner det, men de flesta verk producerar ju sin konstruerade  kapacitet endast drygt 15% av tiden, beroende på brist på vind, tekniska fel, etc. Vindkraftverken är ett hinder för turismen, tar värdefull skogsmark i anspråk och förorenar grundvattnet med olja och rengöringsmedel. Vi vet heller inte ännu vilket hot mot hälsan det ständiga vinandet utgör.

Så vad ska vi göra? Jo naturligtvis sluta betala subventioner till vindkraften. Den tiden är slut nu. Istället ska vi satsa på andra förnyelsebara energislag. Vågkraft, solkraft, mm. Vågkraften är mer konstant än vindkraften och betydligt mindre miljöfarlig. Det finns flera alternativ placerade på havsbottnen, som inte påverkas av is och sjöfart. Vi har också på Chalmers och andra ställen, en pågående forskning inom området. Varför får inte den miljörörelsens uppmärksamhet och skattebetalarnas pengar?

Engelsmännen har ett minst lika stort problem som vi med giriga direktörer.

Nu har premiärministern tröttnat och föreslår att aktieägarna ska rösta om vilken ersättning en VD ska ha. Det är ett intressant förslag. VDs ersättning är ju styrande för de övriga chefernas i företaget. Utan tvekan kommer det att påverka ersättningarna  kraftigt, även i företag där en överväldigande aktiemajoritet ägs av andra företag.

Annars läser jag i engelskspråkiga tidningar att vi i Andalucien närmar oss en miljon arbetslösa, ökningen är ca 5000 per månad. Men nu verkar det ha hänt något. Turister och utlänningar kommer i större omfattning än man bedömt. Turistsektorn ökar sin sysselsättning och antalet osålda hus minskar. Vi kan ha kommit till en brytpunkt.

Orsaken tros vara att det går dåligt för England. En nyligen presenterad studie visar att 80% av engelsmännen funderar på att flytta utomlands. Åttio procent!
Av dessa intresserar sig 15% för Australien i första hand, 14% för Spanien och13% för USA.

Orsakerna är i första hand att levnadskostnaderna stigit snabbt i England utan att inkomsterna ökat. Därför vill man flytta till engelsktalande länder (dit Spanien faktiskt kan räknas) med lägre huspriser och större arbetsmöjligheter. Men den stora invandringen av pakistaner och indier till England har haft stor betydelse. Man känner sig inte hemma i sitt eget hemland längre, och då kanske man känner sig bättre till mods  i andra länder med en stor del engelsk kultur. Vädret spelar självklart en stor roll också.

Skrämmande är att 40% av de som funderar på att flytta, är mellan 18 och 45 år. Om de skulle göra allvar allihopa av sina funderingar, ja då skulle England verkligen hamna i en kris.

Även antalet svenskar som funderar på att flytta till Spanien ökar. Jag har inget annat belägg för det än de fastighetsmäklare jag pratat med i Spanien, men de bör ju veta hur det ligger till.

Engelsmännen har nog kommit litet längre än vad vi Svenskar gjort. De flesta svenskar inbillar sig fortfarande att Sverige är ett ledande land inom alla områden med den högsta levnadsstandarden och bästa sociala nätverket. Det var länge sedan Engelsmännen inbillade sig att de regerade världen. Spaniens sjukvård är t.ex. mycket bättre fungerande än den svenska, både den allmänna och den privata. Det kan både min fru och jag vittna om. Efter att ha suttit på akuten med blodpropp i 6 timmar utan att bli behandlad i Sverige, så är man rätt trött på skitsnacket om den goda svenska vården.

Det pratas också mycket om hur jämlikt Sverige är. Visst, men jag föredrar att i morgon bitti gå ned på marknaden och köpa mina tomater för 10 kr/kg, och få verklig kvalitet, dvs knappt mogna, krispiga tomater till sallad och smörgås eller vamt mörkröda till tomatsåsen. Hellre det, än att gå till saluhallen och betala 20 kr/kg, eller att betala 25 kr/kg överallt i Sverige för standardtomater med samma mognadsgrad. För i Sverige finns ingen konkurrens, alla producenter måste sälja sina tomater från samma grossist, annars blir de utfrusna. Därför måste fattiga i *Sverige betala lika mycket som de rika.  Jämlikt, javisst!

Nej, ge dig ut i världen och se med egna ögon istället för att lita på mitt eller politikernas snack. Fråga dig varför det är sådan enorm skillnad i vilka skatter politikerna pressar av vanliga människor. De skillnaderna är mycket större än skillnader den sociala välfärden. Fråga dig varför vår grundskola klarar sig allt sämre för varje år jämfört med andra länder. Men fråga dig också om det är nödvändigt att ett modernt europeiskt land som Spanien måste ha tiggare.
Var ärlig mot dig själv. Sedan kan du välja.

Det här inlägget ägnar jag helt åt en artikel i GP, som pekar på en av riskerna med vindkraft.
Till det vill jag bara lägga min gamla invändning, nämligen att när vi nått en viss ander vindkraft i landet, MÅSTE vi ha motsvarande andel kärnkraft. Kärnkraften är nämligen den enda som tillräckligt snabbt kan sättas in när det slutar blåsa.

Men över till artikeln från GP, som här är citerad i sin helhet:

Vindkraft slår ut miljövänlig vattenkraft

När jag var ung lärde jag mig att vår svenska julgran inte alls var svensk. Seden kom enligt min mor från Tyskland. Småningom lärde jag mig steg för steg att det mesta av våra Svenska seder och bruk har sitt ursprung  utanför våra nuvarande gränser. Att fira jul överhuvudtaget har blivit en Svensk sed, men har ursprunget någon annanstans. Midsommar lär ska vara en blandning av olika religiösa inslag, Pizza är ju Italiensk från början, osv.

Så jag vill påstå att vår svenska kultur är mångkulturell.

De som idag vill se flera olika kulturer leva parallellt i Sverige, måste då kunna svara på några frågor:

För det första; Hur länge kommer kulturen att vara mångkulturell innan den smälter ihop till en och samma? Det är väl inte tjugo år sedan vår Svenska ”Alla helgons dag” fick börja vika sig för den amerikanska ”Haloween”. På så vis utvecklas och förändras en kultur.  Ett annat exempel är att när vi fick möjlighet att lagra och lyssna på musik elektroniskt, började  främst unga i hela världen att kopiera musiken utan tillstånd. Det är olagligt, men upplevs inte olagligt av dem.

För det andra; Vill vi påverka den processen? I så fall hur och varför. Vi kan ju  knappast lagstifta mot att säga att något är ”fett bra”, eller att ha keps på sig inomhus. Så hur stoppar vi det?  I skolan fick vi förr veta hyfs och vett, men det är ju borttaget idag. Och varför ska man inte få ha keps på sig om det inte hindrar ens arbete?

För det tredje: Vår Svenska historia, vilken betydelse har den idag? Ska vi fortsätta vara stolta över att vara Svenskar och  så fall vilken sorts  Svenskar, ny- eller gammal-svenskar? Ska vi fortsätta, ja då måste ju historieämnet i skolan skrivas om ordentligt.

Hittar man inte svaren på detta, kommer oundvikligen kulturen att allt snabbare bli ensartad. Alla kommer att fira jul på samma sätt, använda samma uttryck, stjäla det man själv tycker man vill ha. Osv.

Följaktligen anser jag att vår svenska kultur fortfarande är ”Svensk”, d.v.s. ett otroligt hopkok av många kulturer, fast kokandet går fortare idag än igår. Det gör det än viktigare idag än igår att lära sig sin släkts historia, för ”Den som inte lär av historien kommer att upprepa den”

Varje år omkommer många människor i Sverige på grund av vårt energiskapande. Men det tystas ned.

Den svenska förbränningen av olja, gas och kol, orsakar nedfall. Flera undersökningar sedan 80-talet pekar mot att mellan 4 och 11 personer avlider på grund av det nedfallet. Varje dag!

Därtill kommer skador i andra länder, kvicksilvernedfallet från kolförbränning är till exempel trolig orsak till att Färöarnas barn blivit mätbart mindre intelligenta. Svavelnedfallet försurar marken så att dess produktionsförmåga sjunker och man räknar med att närmare en halv miljon människor varje år dör av det över hela världen.

Ni miljöpartister, som säger er ivra för en renare värld, varför fokuserar ni på kärnkraften och inte på fossilbränslena? Svaret är ju enkelt, det skapar flera röster att hota med skrämmande stora olyckor, än att prata om 4-11 dödsfall om dagen. Cyniskt? Ja, verkligen.

Mig veterligt har den svenska kärnkraften inte dödat en enda människa hittills, men 4-11 om dagen dör för att vi inte har mera kärnkraft. Eller mer sol- och vågkraft.

Men ni fokuserar på kärnkraftens faror och vill ersätta den med dessa fula, miljöförstörande vindkraftverk, som bara fungerar när det blåser. Lagom mycket. Ni berättar inte att om vi ökar andelen vindkraft, så måste vi se till att ha kärnkraft i beredskap för de tillfällen när det inte blåser lagom mycket på lagom många vindsnurror. Snurrigt, eller hur?

Ni pratar också om energiskogar, att omvandla jordbruksmark till energiproduktion av sälg. Men snälla ni, jämför energiproduktionen från sälg på ett hektar jordbruksmark med samma areal täckt med solfångare. Skillnaden är många hundra gånger till solfångarnas fördel. De producerar ju bland annat el även på vintern, och när det är mulet, och när det inte blåser.

Hela energidebatten i Sverige är snedvriden och används bara till att skapa röster åt politiska partier och att öka lösnummerförsäljningen.

Törs ingen ryta till?

Läste idag om en entreprenör som lider svårt av cacer, Steve Jobs, en av grundarna till Apple.

Vad han gjort för USA kan väl knappast överskattas. Han uppmanade nämligen sina anställda att komma med konstiga idéer, och han lät dem utveckla dem. På det viset blev han bland annat en av konstruktörerna av internet, den första egentliga persondatorn och nu Ipad. Han gick in i musikbranscchen och ändrade den, han räddade företaget Apple som nu har gått om Microsoft i omsättning, osv, osv.

En annan sådan entreprenör är paret Kent och Britta Lindvall-Jonsson. Jahaa? Säger du kanske. Jo, de har skapat ett trädhotell i Harads. Harads ligger i Norrbotten och är helt utan framtidsmöjligheter. Bara att packa ihop och åka därifrån. Men så slår de här båda näven i bordet och gör något helt omöjligt, hus uppe i träden i en skog. Plötsligen ser framtiden annorlunda ut. Kolla på http://www.dn.se/resor/en-varldsattraktion-mitt-i-norrlands-djupa-skogar. En helt jäkla omöjlig idé, men de trodde på den, och nu går det turistbussar dit.

Var har vi våra entreprenörer i Valdemarsviks kommun? Jag vet att de finns. Men jag vet också hur de hanteras av jantelagen. Alla som säger att ”det går inte”, eller ”så gör vi inte i Valdemarsvik”. Några få sticker ut näbben och struntar i nejsägarna, och då går det för det mesta bra. Då tystnar olyckskorparna, men var så säker på att de börjar kraxa igen om någon idé skulle misslyckas.

Jag minns en speciell händelse som nu ligger ca 15 år tillbaka i tiden. Det hade bildats en förening av turistföretag, för att man skulle kunna samverka, utnyttja varandras verksamheter. En bra idé, och nu skulle man ta fram nya produkter, så ett möte sammankallades där vi skulle plocka fram idéer. En idé som kom upp var att ha is-golf på vintern. Just det, borra hål någon kilometer från varandra i havsisen, utrusta deltagarna med karta och en-mediga sparkar och släppa ut dem. Visst skulle säsongen med is utan hindrande snö bli kort, men vilken höjdare för marknadsföringen av kommunen.

Det blev tyst i lokalen tills den som sammankallat mötet förklarade att ”vi ska nog ägna oss åt det vi kan och alltid har gjort”. Så tog den idén slut.

Så vad gör de här människorna, som bara säger ”nej, det går inte”, idag?

Gnäller förstås.

Så kom de då tillbaka igen, de afrikanska klippsvalorna, som håller oss sällskap några veckor innan de återvänder till Marocko och lämnar plats i lufthavet för de europeiska rostgumpsvalorna, vanliga klippsvalorna och hussvalorna. Tornseglare också förståss.

Julveckan kom som vanligt sädesärlorna och gjorde den röda marken grå under en vecka eller så, innan färden gick vidare mot Norden. Kohägrarna och tornfalkarna kom samtidigt med sädesärlan. De stora flockar av steglits vi haft under vintern har nu brutit upp i mindre grupper som en förberedelse inför familjebildning och revirhävdande.

Jordbrukare som inte hunnit beskära sina vinstockar får nu bråttom, bara 4 dagar kvar enligt traditionen, innan det blir för sent. Mango- och avocadoträden ska vara beskurna nu, och snart är det dags för årets första potatisskörd. På nätterna håller oss katterna vakna och på dagarna har gulhämplingarna börjat sitt vårgnissel.

Så visst är det vår! Och den är på väg norrut!

Så här gör svenska politiker när de ska spara pengar:

De upptäcker att om de slopar matsalen för de gamla, och tar bort deras hobbyverksamhet, så sparar kommunen två heltidstjänster. Utmärkt, eller?
Låt oss se; de två tjänsterna besätts av två kvinnor, hemmahörande i kommunen sedan födseln och över 55 år. Av deras lön går ca 1/3 till kommunalskatt, så förtjänsten blir bara 2/3 så stor som det ser ut. Nu kommer de här två att få stämpla, och när deras stämpelperiod är slut, så kommer de sannolikt att belasta socialen. Under tiden kommer den del av kommunens statsbidrag som beräknas på anställdas löner att minska.
Troligen kommer vårdbehovet att öka hos de gamla, som nu inte kommer att träffa varandra vid måltider eller i hoppyrummet.
Herrar politiker, Vari ligger besparingen? Eftersom det tydligen inte blir någon besparing på lönesidan, så räknar ni förmodligen med att de gamla ska dö snabbare, eller?

Det åldringsboende som finns i kommunal ägo har fått lovord på sistone, prisats av myndigheter och privatpersoner i tidningar, radio och TV.  Vad har politikerna gjort för att slå mynt av den reklamen? Istället för att diskutera nedläggning av åldringsboende kunde man ha kontaktat grannkommuner eller privata företag för att ÖKA antalet gamla i kommunen, för att på så vis öka befolkningsunderlag och antalet skattebetalare.

Som vanligt har politikerna inte gjort ett smack åt den saken.

Vet egentligen en politiker att den kommunala budgeten har två sidor? Det finns en intäkts- och en kostnadssida, och om budgeten inte är i balans är en hundralapp på ena sidan lika mycket värd som på den andra sidan.

Om ni politiker känner till detta, varför diskuterar ni bara kostnadsbesparingar och inte inkomsthöjningar? Känner ni till andra inkomstförstärkningar är skattehöjningar?

Nej, nu blev jag sådär hemskt elak igen, som jag lovat mig själv att inte bli mera. Men när jag känner vanmakt blir jag lätt elak. Elak på dumheter, ointelligens och makthunger.
Jag måste bättra mig till nästa år!

Såvitt jag vet är Miljöpartiet det enda parti som väljer sina ledare efter utseende istället för kompetens.

På annat sätt kan jag inte tolka att man vill ha både en man och en kvinna som språkrör, när man samtidigt säger att det inte är någon skillnad mellan män och kvinnor. Eftersom alla kan se en viss skillnad, samtidigt som man säger att det inte är någon skillnad, så måste det ju vara utseendet som bestämmer valet. Är du med? Det kan ju inte vara så att män och kvinnor tänker eller handlar olika, för det har man ju sagt att de inte gör.

Hade det funnits andra skäl, t.ex. att män alltid tränger sig före, så hade man naturligtvis sett till att ha både en ung och en gammal, samt en invandrare och en född i Sverige. Allt i samma rättvisas namn.

Man har heller inga som helst krav på kompetens, det är rätt fantastiskt. Vem som helst som har en stor käft och som är av rätt kön (vart tog de tvåkönade vägen förresten) kan kandidera och vinna en av platserna. Men visst, vilket parti har krav på kompetens? Men i Miljöpartiet har inte två kvinnor en chans att komma till toppen samtidigt, oavsett hur kompetenta de är. I reglerna har man noga sett till att bara en kvinna, inte två,  får komma högst upp.

Så bosätter sig miljöpartister gärna i glesbygd, vilket jag funnit märkligt. Det är ju sedan länge bevisat att glesbygdsboende påverkar miljön mycket mera negativt än tätortsboende. Man äter gärna ekologiskt odlad mat, som kräver större arealer per kilo mat för att framställas, och man kämpar gärna mot kärnkraft, samtidigt som man betraktar kol- och oljeledning som något nödvändigt, men inte bekämpningsbart Detta trots att kärnkraften genom alla år inte orsakat en enda persons död i Sverige medan kol-, gas- och oljeeldningen dödar 4-11 personer om dagen. Varför fokuserar man då på kärnkraften och inte på fossileldningen?

Vad ligger bakom de här knepigheterna, alltså att bekänna sig till en viss miljöinriktning men samtidigt leva och verka på ett helt annat sätt?

Jag har bara funnit ett svar på detta; Miljöpartisten är miljöknutte, alltså gillar ”rättvisa”, att bo i hus på landet och att känna sig präktig. Då är det bra att ha miljön som alibi.

I går läste jag en artikel i en spansk tidning (på engelska) om att det snart går att åka tåg från Malaga till London på tio timmar.

Tio timmar!

Malaga-Madrid-Barcelona-Paris-London.

Att flyga tar sju timmar, dvs själva flygningen går på tre och en halv timme men så tillkommer de två timmar man måste vara i förväg på flygplatsen, halvtimmen att hämta ut bagaget samt en halvtimme i vardera änden för att ta sig in till stan. Flygplatser ligger som bekant inte mitt i städerna vilket de flesta järnvägsstationer gör.

Men vilken skillnad i komfort! Jag har åkt sträckan Malaga-Madrid med höghastighetståget.  Avgång och ankomst var exakt i tid. (Förresten ersätts passagerarna om förseningen överstiger fem minuter.) Resan var helt utan sensationer, inga vibrationer alls, inga luftgropar, rymliga bekväma säten, stort bord för datorn så man kan jobba, restaurangvagn och café samt breda gångar att promenera i, intressant utsikt hela tiden och soft musik.

Snart går det att komma till Hamburg på samma tid, eller Berlin. Men till Stockholm? Ack nej, sådana planer finns inte idag. Vi är så få innevånare i landet att det skulle bli orimligt dyrt med höghastighetståg. Men vilken dröm att komma till Stockholm från Malaga på 12 timmar med tåg. Idag tar det tre och ett halvt dygn och kostar 8.000 kronor. På sommaren alltså, vintertid vet man ju aldrig hur lång tid SJ tar på sig. Mig veterligt har inget annat land sådana problem som vi med snö, is och kyla. Finnarna till exempel, hur gör de?

Sverige har massor med fördelar, men här ser vi tydligt nackdelen med få innevånare per kvadratkilometer. Det går inte att få ekonomi i dyr infrastruktur när man bara har nio miljoner innevånare, i alla fall inte jämfört med Spanien som på ungefär samma yta har sjuttiosju miljoner.

Så jag lär få fortsätta drömma.